Veterinären efter Blåtunga-fallet: Var uppmärksam


Efter det nyligen bekräftade fallet av blåtunga i södra Sverige står den nordiska veterinärkåren inför en viktig utmaning. Sjukdomen, som inte setts i Sverige sedan 2011, väcker nu stor uppmärksamhet inom branschen. Övervakningen har intensifierats över hela landet och särskilt i de södra regionerna där risken för smittspridning bedöms som störst. Den tidiga upptäckten av sjukdomsfall spelar en avgörande roll för att begränsa spridningen och minimera de ekonomiska konsekvenserna för lantbruksnäringen. Erfarna veterinärer påpekar att samarbetet mellan olika aktörer inom lantbrukssektorn nu är viktigare än någonsin. Jordbruksverket har aktiverat sitt krisprotokoll och arbetar tätt tillsammans med veterinärer och djurägare för att kartlägga situationen.


Blåtungavirus sprids genom svidknott av släktet Culicoides och kan drabba flera idisslande djurarter. Klimatförändringarna har bidragit till att vektorerna nu överlever längre norrut än tidigare, vilket ökar risken för sjukdomsspridning i de nordiska länderna. Viruset har identifierats i 24 olika serotyper, varav flera har potential att orsaka allvarlig sjukdom hos mottagliga djur. Den aktuella serotypen i Sverige är BTV-8, som tidigare orsakat omfattande utbrott i Europa. Knottens aktivitet är särskilt hög under skymning och gryning, och deras förmåga att sprida sig med vinden gör smittspridningen svår att kontrollera. Övervakning av knottförekomst har intensifierats vid strategiska punkter längs kusterna. Forskning visar att knotten kan överleva i upp till tre veckor och förflytta sig flera kilometer per dygn under gynnsamma väderförhållanden.

‍