RUBRIK: Branschens svar på Agrias förslag om prisreglering väcker debatt

INGRESS
Debatten om djursjukvårdens kostnader har intensifierats efter att Agrias VD Agnes Fabricius föreslagit statlig prisreglering. Nu kommer kraftfulla motreaktioner från branschens aktörer.

Kritik mot Agrias ställningstagande
Branschorganisationer och vårdgivare har reagerat med bestörtning över Agrias senaste utspel gällande statlig prisreglering inom djursjukvården. Svensk Djursjukvårds VD Fredrik Ahlén beskriver förslaget som "historielöst och kontraproduktivt". I en gemensam skrivelse från Gröna arbetsgivare och Svensk Djursjukvård framhålls att Agria genom sitt agerande riskerar att underminera förtroendet för en välfungerande bransch. Kritikerna pekar på att försäkringsbolaget försöker avleda uppmärksamheten från sina egna prishöjningar genom att skuldbelägga vårdgivarna. Flera framstående veterinärer har också trätt fram och vittnat om hur Agrias förslag skulle kunna äventyra möjligheterna att bedriva kvalitativ djursjukvård. Branschexperter lyfter fram att en statlig prisreglering skulle kunna leda till längre vårdköer och risk för försämrad vårdkvalitet. Sveriges Veterinärförbund har i ett officiellt uttalande varnat för att förslaget kan få allvarliga konsekvenser för kompetensförsörjningen inom sektorn. Det råder också oro för att en prisreglering skulle kunna hämma innovation och utveckling inom veterinärmedicinen. Flera klinikkedjor har presenterat detaljerade analyser som visar att deras vinstmarginaler är rimliga i förhållande till investerings- och utvecklingsbehoven. Ekonomiska experter menar att Agrias förslag skulle kunna leda till en utarmning av svensk djursjukvård på sikt. Branschföreträdare efterlyser istället en konstruktiv dialog med försäkringsbolagen om hur man gemensamt kan säkra en hållbar utveckling av djursjukvården.

Marknadens dynamik
Den svenska djursjukvårdsmarknaden kännetecknas av en mångfald av aktörer som erbjuder olika typer av vård och service. Från större djursjukhus med avancerad specialistvård till mindre kliniker med fokus på primärvård finns ett brett utbud som möter olika behov. Konkurrensen mellan vårdgivare driver kvalitetsutveckling och innovation samtidigt som den ger djurägare möjlighet att välja utifrån sina preferenser. Prisbildningen på marknaden speglar de reella kostnaderna för att bedriva modern djursjukvård med hög kvalitet. En omfattande studie från Handelshögskolan visar att svenska djurkliniker generellt har sunda vinstmarginaler som möjliggör nödvändiga investeringar i kompetens och utrustning. Marknadens självreglering har historiskt visat sig effektiv för att balansera tillgång och efterfrågan. Flera framgångsrika vårdkoncept har vuxit fram som ett resultat av den fria konkurrensen. Digitaliseringen har också bidragit till ökad transparens och möjlighet för djurägare att jämföra olika alternativ. Branschanalytiker varnar för att en statlig prisreglering skulle kunna störa dessa välfungerande marknadsmekanismer. Det finns också farhågor om att en prisreglering skulle kunna leda till att vissa vårdgivare tvingas lämna marknaden. Erfarenheter från andra länder visar att prisregleringar ofta får negativa effekter på vårdutbud och kvalitet. Marknadsdata indikerar att svenska djurägare generellt är nöjda med dagens system och uppskattar möjligheten att välja vårdgivare.

Kostnadsutvecklingens verkliga orsaker
Den senaste femårsperioden har präglats av flera samverkande faktorer som påverkat kostnadsutvecklingen inom djursjukvården. Investeringar i ny medicinsk teknologi och avancerad diagnostik har möjliggjort bättre behandlingsresultat men också medfört ökade kostnader. Den accelererande digitaliseringen kräver omfattande IT-investeringar för att säkra patientsäkerhet och effektiva vårdprocesser. Personalkostnaderna har stigit markant till följd av konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Bristen på veterinärer och djursjukskötare har lett till löneökningar som överstiger den generella löneökningstakten i samhället. Pandemin har dessutom medfört ökade kostnader för skyddsutrustning och anpassade arbetssätt. Den ökade efterfrågan på specialistvård driver också upp kostnaderna då mer avancerade behandlingar kräver större resurser. Inflationen har påverkat priserna på läkemedel och förbrukningsmaterial. Högre kvalitetskrav från djurägare och myndigheter medför ökade kostnader för kvalitetssäkring och dokumentation. Kompetensförsörjningen blir allt dyrare när konkurrensen om specialistkompetens ökar. Investeringar i forskning och utveckling är nödvändiga för att hålla svensk djursjukvård i världsklass. Kostnaderna för lokalanpassningar och hygienåtgärder har ökat markant. De administrativa kostnaderna växer i takt med ökade regulatoriska krav. Samtidigt har djurägares förväntningar på tillgänglighet och service ökat vilket kräver mer resurser.

Svensk djursjukvård i framkant
Svenska veterinärkliniker och djursjukhus har under det senaste decenniet genomgått en remarkabel utveckling mot ökad specialisering och högre medicinsk kompetens. Investeringar i toppmodern utrustning och kontinuerlig kompetensutveckling har resulterat i behandlingsmöjligheter i världsklass. Internationella jämförelser visar att svensk djursjukvård håller exceptionellt hög kvalitet i förhållande till kostnaderna. Forskningssamarbeten med ledande universitet har bidragit till utvecklingen av nya behandlingsmetoder som väckt internationell uppmärksamhet. Svenska veterinärer är efterfrågade experter vid internationella konferenser och publicerar regelbundet i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Digitaliseringen av vården har implementerats framgångsrikt med innovativa lösningar för distansvård och uppföljning. Kvalitetssäkringssystem och patientprocesser har utvecklats systematiskt för att optimera vårdresultaten. Specialistutbildningar och certifieringsprogram säkerställer hög kompetens inom olika veterinärmedicinska områden. Den svenska modellen med nära samarbete mellan forskning och klinisk verksamhet har visat sig mycket framgångsrik. Svensk djursjukvård ligger i framkant vad gäller patientsäkerhet och förebyggande vård. Branschens förmåga att attrahera internationell spetskompetens vittnar om dess goda renommé. Trots den höga kvaliteten har kostnadsökningarna generellt följt den allmänna prisutvecklingen i samhället. Effektiva vårdprocesser och strukturerat kvalitetsarbete har bidragit till att hålla kostnaderna nere.

AVSLUTNING
I en tid då debatten om djursjukvårdens kostnader är het står branschens aktörer enade i sitt motstånd mot statlig prisreglering. Fokus bör istället ligga på att säkerställa fortsatt hög vårdkvalitet och valfrihet för djurägare.