Journalföring på engelska – nya möjligheter för veterinärer i Sverige

Inledning
Sveriges veterinärmedicinska landskap står inför en betydande förändring när det gäller journalföring. Den traditionella svenskspråkiga dokumentationen har länge varit standard inom veterinärmedicinen, men globaliseringen och den ökande rörligheten bland både veterinärer och patienter har skapat nya behov. Den nuvarande situationen präglas av en växande efterfrågan på flexibilitet i journalföringsspråk, särskilt med tanke på den ökande andelen utländska veterinärer som arbetar i Sverige. Journalföring på svenska har historiskt sett varit det enda godkända alternativet, vilket har skapat utmaningar för internationellt verksamma veterinärer och vid internationella konsultationer. Den rådande situationen har lett till omfattande diskussioner inom branschen om behovet av modernisering och anpassning till en alltmer internationell veterinärmedicinsk värld.

Nya riktlinjer under utveckling
Jordbruksverket arbetar för närvarande med att ta fram nya bestämmelser som skulle tillåta journalföring på engelska vid svenska veterinärkliniker. De föreslagna ändringarna omfattar möjligheten att föra hela journalen på engelska, med särskilda krav på tydlighet och standardiserad terminologi. Implementeringen planeras ske stegvis under en tvåårsperiod, med start hösten 2024. De nya reglerna kommer att innebära betydande förändringar i det dagliga arbetet, där veterinärer får möjlighet att välja dokumentationsspråk baserat på verksamhetens behov. Övergången kommer att kräva uppdaterade rutiner och nya mallar i journalsystemen. Särskild hänsyn tas till patientsäkerhet och spårbarhet i dokumentationen. Ett omfattande arbete pågår för att säkerställa att alla aspekter av journalföring kan hanteras effektivt på engelska. Riktlinjerna inkluderar även specifika krav på hur receptförskrivning och remisser ska hanteras i det nya systemet.

Fördelar med engelska journaler
Införandet av engelskspråkig journalföring öppnar nya dörrar för internationellt samarbete mellan veterinärkliniker och forskningsinstitutioner. Möjligheten att dela patientinformation över landsgränser underlättar vid komplexa fall som kräver specialistkonsultation. Forskningssamarbeten främjas genom enklare datadelning och analys av patientfall över nationsgränser. Utländska veterinärer som arbetar i Sverige kan nu dokumentera på ett språk de behärskar fullt ut, vilket ökar patientsäkerheten och effektiviteten. Second opinion-processen förenklas avsevärt när journaler direkt kan delas med internationella experter utan behov av översättning. Den engelska journalföringen underlättar också för svenska veterinärer som vill arbeta internationellt eller delta i internationella forskningsprojekt. Standardiserad engelsk terminologi möjliggör bättre kommunikation mellan olika specialister och kliniker globalt. Dokumentationen blir mer tillgänglig för internationella försäkringsbolag och specialistkliniker.

Praktiska aspekter
Införandet av engelsk journalföring ställer nya krav på veterinärers språkkompetens och tekniska färdigheter. Kliniker behöver säkerställa att personal har tillräckliga engelskkunskaper för professionell dokumentation. Journalsystem måste uppdateras med nya mallar och terminologidatabaser på engelska. En övergångsperiod på 18 månader planeras för att ge kliniker tid att anpassa sig till de nya kraven. Omfattande utbildningsinsatser kommer att genomföras för att stödja övergången till engelsk dokumentation. Särskilda kurser i medicinsk engelska och terminologi kommer att erbjudas genom branschorganisationer. Tekniska lösningar för automatisk översättning och språkstöd utvecklas för att underlätta övergången. Nya rutiner för kvalitetssäkring av engelsk dokumentation måste implementeras. IT-system behöver anpassas för att hantera både svensk och engelsk journalföring parallellt under övergångsperioden.

Påverkan på djurägare
Kommunikationen med djurägare kommer att anpassas för att säkerställa tydlighet och förståelse trots engelsk journalföring. Kliniker utvecklar nya rutiner för att tillhandahålla journalkopior på både svenska och engelska vid behov. Transparensen i vården ökar genom standardiserade engelska termer som underlättar informationssökning för djurägare. Språkliga utmaningar hanteras genom tydliga kommunikationsprotokoll och tillgång till översättningsverktyg. Djurägare får bättre möjligheter att söka vård utomlands med engelska journaler. Informationsmaterial och samtyckesblanketterna uppdateras för att reflektera den nya språksituationen. Särskild hänsyn tas till äldre djurägare och personer med begränsade engelskkunskaper. Klinikerna utvecklar rutiner för att säkerställa att all väsentlig information kommuniceras effektivt på svenska till djurägaren.

Branschens reaktioner
Sveriges Veterinärförbund har uttryckt övervägande positiva reaktioner till möjligheten att föra journal på engelska. Mindre kliniker har uttryckt oro över resurskraven för implementation och utbildning. Större djursjukhuskedjor välkomnar förändringen som ett steg mot ökad internationalisering. Erfarenheter från andra länder, särskilt Danmark och Nederländerna, visar positiva resultat av liknande förändringar. Branschaktörer ser möjligheter till förbättrad rekrytering av internationell kompetens. Diskussioner pågår om hur kvalitetssäkring av engelsk dokumentation ska genomföras. Teknikleverantörer rapporterar stort intresse för uppdaterade journalsystem med engelsk funktionalitet. Utbildningsinstanser planerar redan för utökade kurser i medicinsk engelska.

Framtidsutsikter
Den digitala utvecklingen kommer att fortsätta driva på internationaliseringen av veterinärmedicinen. Standardisering av engelsk terminologi förväntas leda till förbättrad datakvalitet och forskingsmöjligheter. Artificiell intelligens och maskininlärning kommer att underlättas av enhetlig engelsk dokumentation. International harmonisering av journalföring öppnar för nya samarbetsmöjligheter globalt. Utvecklingen av digitala verktyg för språkstöd och översättning accelererar. Framtida system kommer att kunna hantera flerspråkig dokumentation sömlöst. Möjligheter för realtidsöversättning och automatiserad språkanpassning utvecklas. Ökad standardisering förväntas leda till förbättrade möjligheter för forskning och kvalitetsuppföljning.

Sammanfattning
Övergången till möjligheten att föra journal på engelska representerar ett betydande paradigmskifte inom svensk veterinärmedicin. Implementeringen kommer att ske gradvis med omfattande stöd till kliniker och personal. Rekommendationer för veterinärer inkluderar tidig förberedelse genom språkutbildning och systemanpassning. Nästa steg omfattar utveckling av standardiserade mallar och terminologi på engelska. Branschens framtid präglas av ökad internationalisering och digitalisering. Fortsatt utvärdering och anpassning av riktlinjer kommer att ske baserat på erfarenheter från implementeringen. Särskilt fokus läggs på att säkerställa patientsäkerhet och effektiv kommunikation med djurägare. Utvecklingen öppnar nya möjligheter för svensk veterinärmedicin på den internationella arenan.