Kraftig Prisökning inom Veterinärvården: En Djupgående Analys


Veterinärvårdens kostnader har under det senaste året stigit med närmare 18 procent i Sverige, vilket är den största ökningen sedan mätningarna började 1980. SCB:s senaste siffror visar att prisökningarna är särskilt markanta inom akutvård och specialisttjänster. En genomsnittlig veterinärundersökning kostar idag 1 250 kronor, jämfört med 850 kronor för bara tre år sedan. Danmarks motsvarande ökning ligger på 12 procent, medan Norge rapporterar en ökning på 15 procent under samma period. Kostnadsökningarna i Finland har varit något lägre, med en genomsnittlig ökning på 10 procent. Stockholmsregionen uppvisar de högsta priserna med en genomsnittlig undersökningskostnad på 1 450 kronor. Prisutvecklingen följer delvis den allmänna inflationen men ligger konstant några procentenheter över. Specialiserade behandlingar som magnetröntgen och avancerad kirurgi har sett de största ökningarna, med prisökningar på upp till 25 procent. Mindre kliniker i landsbygdsområden rapporterar lägre prisökningar än större städer, men upplever istället utmaningar med tillgänglighet och bemanning. Branschorganisationer varnar för att trenden kan fortsätta uppåt under kommande år. En omfattande marknadsanalys från Veterinärförbundet indikerar att prisökningarna främst drivs av ökade personal- och utrustningskostnader. Jämförande studier med övriga EU visar att de svenska priserna nu ligger i det övre skiktet.


Riskkapitalbolag har under det senaste decenniet investerat över 8 miljarder kronor i den svenska veterinärvården, vilket har lett till en omfattande konsolidering av marknaden. Moderna diagnostiska verktyg som digital röntgen och avancerade laboratorieanalyser har medfört investeringskostnader på miljontals kronor för många kliniker. Personalbristen inom veterinärsektorn har skapat en lönepress uppåt, där erfarna veterinärer nu kan kommanda löner som är 35 procent högre än för fem år sedan. Teknologiska investeringar i journalsystem och digital kommunikation kräver kontinuerliga uppdateringar och underhåll. Specialistkompetens inom områden som kardiologi och neurologi blir allt viktigare men är samtidigt mycket kostsam att utveckla och behålla. Utbildningskostnaderna för specialisering har ökat med 40 procent sedan 2018. Moderna behandlingsmetoder kräver ofta dyr specialutrustning som behöver finansieras genom högre patientavgifter. Konkurrenssituationen mellan olika vårdgivare har paradoxalt nog inte lett till lägre priser utan snarare till en uppåtgående prisspiral när det gäller teknisk utrustning och specialistkompetens. Personalomkostnaderna har stigit markant i takt med ökade krav på jour och tillgänglighet. Kostnader för försäkringar och kvalitetscertifieringar belastar också klinikernas ekonomi alltmer. Efterfrågan på avancerad djursjukvård fortsätter att öka, vilket driver på investeringsbehovet ytterligare. Kompetensutvecklings- och rekryteringskostnader utgör en allt större del av klinikernas budget. Regelefterlevnad och dokumentationskrav medför ökade administrativa kostnader. Den tekniska utvecklingen inom veterinärmedicinen accelererar, vilket kräver kontinuerliga investeringar i ny utrustning och utbildning.

‍