Ökande förekomst av leptospiros

Enligt färska rapporter från finska Livsmedelsverket har antalet bekräftade fall av leptospiros hos hundar ökat med 30% jämfört med föregående år. Under 2022 registrerades 78 fall, medan siffran för 2021 var 60. Denna trend är särskilt oroande då sjukdomen tidigare ansågs vara relativt ovanlig i de nordiska länderna.

Vad är leptospiros?

Leptospiros orsakas av spiroketer tillhörande bakteriesläktet Leptospira. Dessa bakterier kan infektera en mängd olika djurarter, inklusive gnagare, hundar och människor. Smittan sprids vanligtvis genom kontakt med urin från infekterade djur eller genom kontaminerat vatten och jord. Hundar kan smittas när de badar i eller dricker från förorenade vattendrag eller när de kommer i kontakt med infekterade gnagare.

‍

Hälsorisker för djur och människor

Hos hundar kan leptospiros orsaka allvarliga symptom som feber, kräkningar, diarré, gulsot och i vissa fall njur- och leversvikt. Obehandlad kan sjukdomen vara dödlig. Det är viktigt att notera att leptospiros är en zoonos, vilket innebär att den kan överföras från djur till människor. Hos människor kan infektionen orsaka liknande symptom som hos hundar, och i allvarliga fall kan den leda till organsvikt och till och med dödsfall.

‍

Myndigheternas varning

Ålands landskapsregering har nyligen gått ut med en varning om den ökade förekomsten av leptospiros. I ett uttalande betonar de vikten av samarbete mellan veterinärmyndigheter och hälsovårdsmyndigheter för att effektivt hantera situationen. Detta samarbete är avgörande för att övervaka sjukdomens spridning och implementera lämpliga kontrollåtgärder.

‍

Förebyggande åtgärder

För att minska risken för leptospiros rekommenderas djurägare att vaccinera sina hundar, särskilt om de ofta vistas i riskområden. Moderna vaccin skyddar mot de vanligaste Leptospira-serotyperna. Dessutom bör hundar hindras från att dricka från stillastående vattendrag och bada i potentiellt förorenade vattendrag. God råttkontroll i hemmet och på gården är också en viktig förebyggande åtgärd.

‍

Diagnostik och behandling

Diagnos av leptospiros ställs genom en kombination av kliniska symptom, blodprover och urinprover. PCR-tester och serologiska tester används ofta för att bekräfta diagnosen. Behandling innefattar vanligtvis intensiv antibiotikaterapi, ofta i kombination med understödjande vård såsom vätsketerapi och organstödjande behandlingar. Tidig diagnos och behandling är avgörande för en god prognos.

‍

Ökad medvetenhet bland allmänheten

Som veterinärer har vi en viktig roll i att öka medvetenheten om leptospiros bland djurägare. Genom att tillhandahålla korrekt information om sjukdomen, dess risker och förebyggande åtgärder kan vi bidra till att minska spridningen. Informationskampanjer och utbildningsmaterial riktade till allmänheten kan vara effektiva verktyg i detta arbete.

‍

Framtidsutsikter och forskning

Pågående forskning fokuserar på att utveckla mer effektiva vaccin och diagnostiska metoder för leptospiros. Studier undersöker också möjligheten att använda nya antibiotika och immunmodulerande terapier för att förbättra behandlingsresultaten. Dessutom pågår forskning om miljöfaktorer som påverkar bakteriens överlevnad och spridning i naturen.

‍

Sammanfattning och slutsats

Ökningen av leptospirosfall i Norden, särskilt i Finland, kräver ökad vaksamhet från både veterinärer och djurägare. Genom att vara medvetna om sjukdomens symptom, riskfaktorer och förebyggande åtgärder kan vi tillsammans arbeta för att begränsa dess spridning. Som veterinärer har vi en nyckelroll i att diagnostisera, behandla och förebygga denna allvarliga sjukdom. Låt oss fortsätta att utbilda och informera för att skydda både djur och människor från leptospiros.

‍