VETERINÄR UNDER UTREDNING EFTER TERAPIHUNDS TRAGISKA BORTGÅNG

Allvarliga komplikationer efter rutinoperation väcker frågor om patientsäkerhet

En värdefull terapihund

Mischer var en exceptionellt begåvad golden retriever som under sina fem år i tjänst hade hjälpt hundratals patienter vid Östergårdens rehabiliteringscenter. Den särskilt utbildade terapihunden hade en unik förmåga att känna av patienters känslotillstånd och kunde med sin lugna närvaro bidra till betydande framsteg i rehabiliteringsprocessen. Tillsammans med sin handler Maria Svensson genomförde Mischer dagliga sessioner med såväl strokepatienter som personer med posttraumatiskt stressyndrom. Hundens empatiska förmåga och tålmodiga sätt gjorde honom till en ovärderlig resurs inom vården. Personalen vid centret beskriver hur Mischers närvaro ofta var avgörande för att få patienter att öppna upp sig och delta aktivt i sin rehabilitering. Den fyraåriga golden retrievern hade genomgått omfattande träning vid Sveriges ledande center för utbildning av terapihundar och uppvisade exceptionella resultat i alla bedömningar. Mischers arbete dokumenterades noggrant och visade påtagliga positiva effekter hos patienterna, särskilt inom områden som ångesthantering och motorisk återhämtning. Forskare vid Karolinska Institutet hade nyligen inkluderat Mischer i en studie om terapihundars påverkan på patienters återhämtning efter traumatiska hjärnskador. Hans förmåga att interagera med människor i kris var enligt experter långt över genomsnittet för utbildade terapihundar. Personalgruppen vid rehabiliteringscentret hade utvecklat särskilda rutiner kring Mischers arbetsschema för att maximera hans positiva inverkan på patienternas tillfrisknande. Den unika hunden hade även varit föremål för flera reportage i fackpress om djurassisterad terapi. Hans närvaro på rehabiliteringscentret hade bidragit till att göra verksamheten till ett nationellt föredöme inom området.

När det oväntade inträffar

Den initiala diagnosen ställdes efter att Mischer uppvisat förhöjd temperatur och nedsatt allmäntillstånd under en arbetsdag vid rehabiliteringscentret. Veterinär Anna Lindström vid Djurkliniken Helsa genomförde en grundlig undersökning som indikerade pyometra, en allvarlig livmoderinflammation som krävde omedelbar kirurgisk intervention. Ultraljudsundersökningen bekräftade diagnosen och visade en kraftigt förstorad livmoder med varigt innehåll. Blodprover tagna före operationen visade förhöjda inflammationsvärden men i övrigt stabila parametrar. Operationen klassificerades som akut men rutinmässig, med god prognos vid snabbt ingripande. Den behandlande veterinären bedömde risknivån som måttlig baserat på Mischers i övrigt goda hälsostatus och ålder. Preoperativa förberedelser följde klinikens standardprotokoll för pyometraoperationer. Anestesiologiska överväganden gjordes med hänsyn till patientens vikt och allmäntillstånd. Operationsteamet bestod av två veterinärer och en legitimerad djursjukskötare med omfattande erfarenhet av liknande ingrepp. Intravenös antibiotikabehandling påbörjades enligt gällande riktlinjer för behandling av pyometra. Övervakningen under narkosen dokumenterades som stabil med normala vitalparametrar. Operationen genomfördes enligt vedertagen teknik för ovariehysterektomi vid pyometra. Den kirurgiska tiden uppgick till 45 minuter vilket beskrevs som normalt för ingreppet. Vävnadsprover togs för bakteriologisk odling enligt klinikens rutiner. Suturering och förslutning utfördes med standardmaterial och dokumenterad teknik. Det perioperativa förloppet beskrevs i journalen som komplikationsfritt.

Postoperativa komplikationer

De första tecknen på komplikationer uppträdde tre timmar efter operationens avslutande när Mischers andningsfrekvens började stiga markant. Vårdpersonalen noterade tilltagande takykardi och försämrad perfusion i slemhinnorna. Kroppstemperaturen steg snabbt till 40,2 grader trots kylande åtgärder. Upprepade blodprover visade kraftigt stigande laktatvärden och utveckling av metabolisk acidos. Intensivvårdsåtgärder initierades omedelbart med aggressiv vätskebehandling och bred antibiotikaterapi. Mischers tillstånd fortsatte att försämras med utveckling av petekier och förlängd koagulationstid som indikerade disseminerad intravaskulär koagulation (DIC). Övervakningen intensifierades med kontinuerlig EKG-monitorering och täta blodtryckskontroller. Jourhavande veterinär tillkallades för akut konsultation när syremättnaden började sjunka drastiskt. Upprepade röntgenundersökningar visade utveckling av pleuralt ödem och början till ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome). Trots maximala behandlingsinsatser med syrgas, vätsketerapi och farmakologiskt stöd förvärrades den cirkulatoriska svikten. Laboratorieanalyser påvisade multiorgansvikt med kraftigt påverkade lever- och njurvärden. Det kritiska förloppet accelererade under nattens timmar med utveckling av therapyresistent chock. Återupplivningsförsök inleddes när Mischer drabbades av hjärtstillestånd men fick avbrytas efter 20 minuter utan respons. En preliminär bedömning indikerade att en massiv septisk chock utvecklats postoperativt, möjligen relaterad till bakteriespridning under ingreppet.

Veterinärmedicinsk granskning

Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård har inlett en omfattande granskning av det aktuella fallet efter att det framkommit att veterinär Lindström tidigare varit föremål för tre anmälningar rörande kirurgiska komplikationer. Nämndens preliminära undersökning fokuserar särskilt på dokumentationen av den preoperativa bedömningen och valet av anestesiprotokoll. Externa experter har kallats in för att granska operationstekniken och de postoperativa vårdrutinerna. Tidigare ärenden mot veterinären har handlat om bristfällig smärtlindring och försenad upptäckte av postoperativa komplikationer. Dokumentationen från operationen granskas nu i detalj av specialister inom veterinär kirurgi. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tidpunkten för och omfattningen av de insatta akutåtgärderna. Klinikens generella rutiner för kvalitetssäkring och patientsäkerhet har också hamnat under lupp. Ansvarsnämnden utreder även eventuella systemfel i klinikens organisation och arbetsrutiner. En interim rapport pekar på potentiella brister i kommunikationen mellan operations- och intensivvårdspersonal. Journalföringen under det kritiska förloppet granskas särskilt noggrant av nämndens utredare. Kompetensförsörjningen under jourtid har identifierats som ett möjligt problemområde. Beslut om eventuella disciplinära åtgärder väntas inom tre månader. Klinikens ackreditering kommer att omprövas baserat på utredningens resultat. Externa kvalitetsrevisorer har kopplats in för att säkerställa en oberoende granskning. Branschorganisationer följer ärendet noga då det kan få prejudicerande betydelse. Särskild vikt läggs vid utvärderingen av klinikens rutiner för riskbedömning före akuta ingrepp.

Konsekvenser för djursjukvården

Mischers fall har utlöst en omfattande diskussion inom veterinärmedicinska kretsar om behovet av skärpta säkerhetsrutiner vid akuta operationer. Flera större djursjukhus har redan initierat översyn av sina protokoll för preoperativ riskbedömning. Branschorganisationer arbetar nu med att ta fram nya riktlinjer för hantering av högriskpatienter. Svenska Veterinärförbundet har tillsatt en arbetsgrupp för att utvärdera behovet av standardiserade bedömningskriterier. Incidenten har även lett till ökade krav på transparent kommunikation mellan vårdgivare och djur.